Testa dig själv 14.1
1. De två blodkärl som för blodet till och från hjärtat kallas artärer och kapillärer.
2. De små blodkärl som cellerna kan ta upp syre ifrån kallas kapillärer.
3. Det finns två kammare och två förmak i hjärtat som är hjärtats hålrum.
4. Hjärtat arbetar hårt. Därför förses det ständigt med syre och näring av så kallade kralkärl i hjärtmuskeln.
5. Det lilla kretsloppet pumpas från högra halvan av hjärtat. Det går till lungorna där blodet tar upp syre och avger koldioxid. Sedan strömmar det syrerika blodet tillbaks till den vänstra halvan av hjärtat. Det stora kretsloppet börjar med att hjärtats vänstra halva pumpar ut det syrerika blodet i strora kroppspulådern. Den delar sedan upp sig i mindre artärer och blodet når slutligen kapillärerna.
6. När hjärtat drar ihop sig så åker blodet ut både till lungorna och kroppen. När det sedan dras tillbaks så är det fyllt med syre.
7. Med hjälp av muskelpumpar så pressas blodet framåt i venerna. Fickklaffarna hindrar blodet att rinna tillbaka.
8.När vi vilar går 25% av blodet till tarmarna,20% till njurarna och 15% hjärnarn.När vi har ätit går mer blod till tarmarna och om vi idrottar förs mer blod till musklerna,och när vi tänker intensivt får hjärnan mer blod.
9. Om vi står stilla för länge så kan man svimma det beror på att muskelpumpen inte arbetar när benen är stilla. Då samlodtrycket samlas blodet i kroppens nedre del.
Hjärnfråga=Diskutera
2. De små blodkärl som cellerna kan ta upp syre ifrån kallas kapillärer.
3. Det finns två kammare och två förmak i hjärtat som är hjärtats hålrum.
4. Hjärtat arbetar hårt. Därför förses det ständigt med syre och näring av så kallade kralkärl i hjärtmuskeln.
5. Det lilla kretsloppet pumpas från högra halvan av hjärtat. Det går till lungorna där blodet tar upp syre och avger koldioxid. Sedan strömmar det syrerika blodet tillbaks till den vänstra halvan av hjärtat. Det stora kretsloppet börjar med att hjärtats vänstra halva pumpar ut det syrerika blodet i strora kroppspulådern. Den delar sedan upp sig i mindre artärer och blodet når slutligen kapillärerna.
6. När hjärtat drar ihop sig så åker blodet ut både till lungorna och kroppen. När det sedan dras tillbaks så är det fyllt med syre.
7. Med hjälp av muskelpumpar så pressas blodet framåt i venerna. Fickklaffarna hindrar blodet att rinna tillbaka.
8.När vi vilar går 25% av blodet till tarmarna,20% till njurarna och 15% hjärnarn.När vi har ätit går mer blod till tarmarna och om vi idrottar förs mer blod till musklerna,och när vi tänker intensivt får hjärnan mer blod.
9. Om vi står stilla för länge så kan man svimma det beror på att muskelpumpen inte arbetar när benen är stilla. Då samlodtrycket samlas blodet i kroppens nedre del.
Hjärnfråga=Diskutera
Testa Dig själv 15.3
1,Vi har skelettmuskler,glattamuskler och hjärtmuskeln
2,Alla våra skelettmuskler styrs av vår egen vilja.Glatta muskler i magsäcken och tarmarna kan däremot inte kontrollera vår vilja.
3,Ju hårdare musklerna får arbeta,desto mer syre behöver de.Om musklerna ansträngs för kraftigt hinner blodet inte transportera dit med tillräckligt med syre.Musklerna får då syrebrist.
4,När vi böjer armen drar böjmuskeln biceps ihop sig samtidigt som sträckmuskeln triceps slappnar av.När vi sträcker armen är det tvärtom.
5,Efter en lång tids hård träning kan antalet energiverk i de tränade muskelcellerna ha tredubblats.På så sätt ökar syreupptagningsförmågan och konditionen förbättras.
6,Om du värmer upp ordentligt i början av träningen kan du motverka träningsverk.Stretching,det vill säga att efter träningen töja ut de muskler som dragit ihop sig,ökar också chansen att slippa träningsverk.
7,En muskel består av flera olika sorters muskelfibrer.Vissa kan dra ihop sig väldigt snabbt,medan andra drar ihops sig långsamt.De långsamma muskelfibrerna är uthålliga och orkar arbeta längre än de snabba.Olika människor kan ha olika många snabba och långsamma muskelfibrer i musklerna.
8,
2,Alla våra skelettmuskler styrs av vår egen vilja.Glatta muskler i magsäcken och tarmarna kan däremot inte kontrollera vår vilja.
3,Ju hårdare musklerna får arbeta,desto mer syre behöver de.Om musklerna ansträngs för kraftigt hinner blodet inte transportera dit med tillräckligt med syre.Musklerna får då syrebrist.
4,När vi böjer armen drar böjmuskeln biceps ihop sig samtidigt som sträckmuskeln triceps slappnar av.När vi sträcker armen är det tvärtom.
5,Efter en lång tids hård träning kan antalet energiverk i de tränade muskelcellerna ha tredubblats.På så sätt ökar syreupptagningsförmågan och konditionen förbättras.
6,Om du värmer upp ordentligt i början av träningen kan du motverka träningsverk.Stretching,det vill säga att efter träningen töja ut de muskler som dragit ihop sig,ökar också chansen att slippa träningsverk.
7,En muskel består av flera olika sorters muskelfibrer.Vissa kan dra ihop sig väldigt snabbt,medan andra drar ihops sig långsamt.De långsamma muskelfibrerna är uthålliga och orkar arbeta längre än de snabba.Olika människor kan ha olika många snabba och långsamma muskelfibrer i musklerna.
8,
Skelettet
1. skelettet ger oss stadga. I skelettet laggras många viktiga mineraler. Framför allt kalcium och fosfat.
2.kulleder gör att benen kan röra sig i flera riktningar.
Gångjärns ledder finns i fingrar och tår och gör att lederna kan böjas upp och ner.
3. I den röda benmergen bildas alla röda och vita blodkroppar
4. Skelettets ytre del är hårt och kompakt medans den inre skelett bennet är mjukt och poröst.
5. Benhinan fförser benets celler med näring och syre.
6. Om man lyfter fel eller för tungt så kan delar av
7. När celler i benet dör ersätts det av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner benet.
tackvare det så kan benet ständigts bygga om, och hela skelettet kan för undan förnyas.
8. Ledvätska smörjer lederna så att det lättare kan glida mot varandra. Ledbanden sitter runt lederna och håller ihop bennen. Det finns ledbrosk på varje enda av bennen för att dom inte ska nötas ut.
9.
2.kulleder gör att benen kan röra sig i flera riktningar.
Gångjärns ledder finns i fingrar och tår och gör att lederna kan böjas upp och ner.
3. I den röda benmergen bildas alla röda och vita blodkroppar
4. Skelettets ytre del är hårt och kompakt medans den inre skelett bennet är mjukt och poröst.
5. Benhinan fförser benets celler med näring och syre.
6. Om man lyfter fel eller för tungt så kan delar av
7. När celler i benet dör ersätts det av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner benet.
tackvare det så kan benet ständigts bygga om, och hela skelettet kan för undan förnyas.
8. Ledvätska smörjer lederna så att det lättare kan glida mot varandra. Ledbanden sitter runt lederna och håller ihop bennen. Det finns ledbrosk på varje enda av bennen för att dom inte ska nötas ut.
9.
